Antagning via gymnasiebetyg

• Svenska gymnasiebetyg
• International Baccalaureate
• European Baccalaureate
• Utländska gymnasiebetyg
• Högskoleprovet som skiljekriterium
• Ansökande och antagna
• Antagningspoäng

Kvoterna BI och BII är tillgängliga för dem som uppfyller behörighetskraven och har ett fullständigt betygsdokument från en gymnasieskola.

Tillgång till gymnasiebetygskvoter

Man konkurrerar i alla betygskvoter som man kvalificerar sig till.

För att få tillgång till kvoten BI måste man uppfylla grundläggande och särskild behörighet redan i sitt slutbetyg.

För att få tillgång till kvoten BII krävs kompletteringar efter slutbetygets utfärdande.

Det finns dock några undantag som tillåter att kompletteringar räknas till BI istället för BII:
betyg där minst 2/3 av kurserna lästes via komvux
komplettering för grundläggande behörighet efter yrkesexamen
komplettering av utländska betyg med kurser i svenska

Platser per gymnasiebetygskvot

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa utvecklingen av antalet antagna i urval 1 och urval 2 för de olika gymnasiebetygskvoterna sedan höstterminen år 2010. Kvoten för utländska gymnasiebetyg har dock utelämnats. De nuvarande gymnasiebetygskvoterna föregicks av en ensam kvot för gymnasiebetyg.

Källa:
Universitets- och Högskolerådet

Svenska gymnasiebetyg

• Kompletteringar
• Meritpoäng

Hur gammalt betygsdokumentet är avgör vilka kurser som påverkar betygsgenomsnittet, hur kompletteringar påverkar betygsgenomsnittet och hur meritpoäng beräknas (samt vad betygsdokumentet kallas).
"Gymnasieexamen" från år 2014 och framåt
"Slutbetyg" före år 2014
"Slutbetyg" före år 2010
"Avgångsbetyg" före år 1997

I diagrammet nedanför kan du se vad olika avgångsbetyg från linjegymnasiet (skala 1-5) konverteras till vid omräkning till den nuvarande 20-skalan.

Kompletteringar

Hur kompletteringar fungerar generellt kan läsas via ovanstående länkar. Det finns dock några förtydliganden som kan vara bra att känna till.

Kompletteringar med lägre kurser inom samma ämnen som behörighetskurserna sänker inte ditt genomsnitt.

Om Matematik 4 läses in via basår kan Matematik 5 påverka betygsgenomsnittet eftersom behörigheten i första hand kontrollerar vilka gymnasiala kurser som man har läst. Kursen Matematik 5 blir behörighetsgivande, och påverkar därmed betygsgenomsnittet, om man saknar kursen Matematik 4 - även om man har andra intyg för motsvarande kunskaper.

Meritpoäng

• Nya gymnasiebetyg (från år 2014)
• Äldre gymnasiebetyg (före år 2014)
• Mellanårsbetyg (år 1995-1996)
• Linjegymnasiet (före år 1995)

Hur meritpoäng fungerar generellt kan läsas via ovanstående länkar. Det finns dock några förtydliganden som kan vara bra att känna till, exempelvis att basår vid folkhögskola eller universitet inte ger meritpoäng.

Nya gymnasiebetyg (skala E-A), från år 2014 och framåt

• +1,5 poäng (maximal summa) kan fås för kurser inom matematik
  • +1,0 poäng för Matematik 5
  • +0,5 poäng för Matematik specialisering
  • +0,5 poäng för Matematik specialisering #2
  • +0,5 poäng för Matematik specialisering #3
• +1,0 poäng för Engelska 7
• +0,5 poäng för Moderna språk steg 3 om steg 3 inte lästes i grundskolan
  +1,0 poäng för Moderna språk steg 4
  +0,5 poäng för något av nedanstående om steg 3 lästes i grundskolan
  • Moderna språk steg 5
  • Moderna språk steg 2 i ett annat språk

Äldre gymnasiebetyg (skala G-MVG), före år 2014

• +0,5 poäng för steg 3 i ett modernt språk
  +0,5 poäng för steg 4 i ett modernt språk
  +0,5 poäng för steg 5 i ett modernt språk
  ELLER för steg 2 i ett annat ifall man har +1,0 enligt ovan
• +0,5 poäng för Engelska B (och kompletteringar med Engelska 6)
  +0,5 poäng för Engelska C
• +0,5 poäng för Matematik E
• +1,0 poäng (maximal summa) kan fås för områdeskurser
  • +0,5 poäng för Djursjukvård
  • +0,5 poäng för Etik och livsfrågor
  • +0,5 poäng för Omvårdnad
  • Upp till två av nedanstående kurser (maximalt +0,5 poäng)
    • +0,25 poäng för breddning biologi
    • +0,25 poäng för breddning fysik
    • +0,25 poäng för breddning kemi
    • +0,25 poäng för Hälsopedagogik
    • +0,25 poäng för Psykologi A
    • +0,25 poäng för Svenska C (muntlig, skriftlig kommunikation)

Mellanårsbetyg (skala 1-5), år 1995-1996

Mellanårsbetyg medger tillgodoräknande av meritpoäng.

Linjegymnasiebetyg (skala 1-5), före år 1995

Äldre gymnasiebetyg ger inte meritpoäng för kurser. Istället ges minst 0,50 i meritpoängskompensation utifrån betygsgenomsnittet.

I diagrammet nedanför kan du avläsa meritpoängskompensationen vid olika betygsgenomsnitt.

International Baccalaureate

International Baccalaureate har, till skillnad från de flesta andra gymnasiala betyg, en särskild omräkning till den svenska betygsskalan.

Dessutom ges meritpoäng, snarare än meritpoängskompensation.

Se även:
antagning.se: International Baccalaureate
antagning.se: Räkna ut ditt meritvärde
Forum: diskussionstråd om komplettering av IB-betyg

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du se vilka svenska betyg som olika IB-betyg motsvarar, enligt gällande konverteringsskala år 2014.

European Baccalaureate

European Baccalaureate (EB) har, i likhet med International Baccalaureate, en särskild omräkning till den svenska betygsskalan och meritpoäng som baseras på vilka kurser som har lästs (istället för meritpoängskompensation).

Omräkningen av EB-betyg till den svenska betygsskalan är relativt invecklad och kan inte presenteras genom ett diagram. För närmare detaljer, se Universitets- och högskolerådets författningssamling.

Utländska gymnasiebetyg

• Konvertera till svenska betygsskalan
• Meritpoängskompensation
• Kompletteringar av utländska betyg

Från höstterminen år 2010 till vårterminen år 2012 hade utländska gymnasiebetyg en separat betygskvot, BIII. Den är numera avskaffad och de stora betygskvoterna, BI och BII, är öppna för utländska gymnasiebetyg.

Först beräknas ett preliminärt medelvärde som även bestämmer storleken på meritpoängskompensationen. Sedan beräknas ett totalt medelvärde utifrån kompletteringar av det preliminära medelvärdet. Slutligen adderas meritpoängskompensationen (som alltså inte påverkas av kompletteringar).

Se även:
Om du planerar att studera i Sverige (UHR)
Att söka med utländsk gymnasieutbildning (antagning.se)
Så räknas betygen om (antagning.se)

Konvertera till svenska betygsskalan

För att räkna ut det preliminära betygsvärdet för ett utländskt betyg, se UHR:s omräkningsfunktion till höger. Du kan även använda nedanstående knappar för att visa diagram över konverteringsskalan. Observera att vissa länders gymnasiebetyg har konverteringsskalor som beräknas utifrån ett snävare intervall av medelvärden. Knapparna ställer in de värden som gäller för olika länder (inskrivna sommaren år 2016).

Finland Åland (Lyceum) Åland (yrkesutbildning)
Danmark (2-12) Danmark (6-13)
Norge
är betygsskalans lägsta värde
är betygsskalans högsta värde
är det lägsta använda medelvärdet
är det högsta använda medelvärdet
är antalet steg som ska visas i diagramserien
Uppdatera diagram

Meritpoängskompensation

För utländska betyg ges inte meritpoäng för specifika kurser. Istället ges "meritpoängskompensation" som beräknas utifrån det preliminära betygsvärdet.

I diagrammet nedanför kan du avläsa meritpoängskompensationen vid olika preliminära betygsvärden.

Kompletteringar

Det är möjligt att förbättra sitt betygsvärde med kompletteringar. Det kompletterade betygsvärdet, meritpoängskompensationen ej medräknad, kan dock inte höjas bortom den svenska betygsskalans maximum 20,00.

Man kan inte förbättra meritpoängskompensationen; den baseras alltid på det preliminära betygsvärdet utan kompletteringar. För den som inte börjar med ett högt betygsvärde kan det därför vara omöjligt att bli antagen via betygskvoterna även med maximala kompletteringar. Då kan alternativ vara att istället gå en hel svensk gymnasieutbildning via Komvux eller att arbeta sig till en bra poäng på högskoleprovet för att försöka bli antagen via lokala urval eller via högskoleprovskvoten.

Vilken kvot hamnar man i?

Man kan komplettera behörigheten med kurser i svenska utan att det medför BII-placering.

Vilka kompletteringar påverkar betygsgenomsnittet?

Behörighetsgivande kurser räknas alltid med i genomsnittet. För övriga gäller att endast vissa kurser räknas med i betygsgenomsnittet.

Kursen får inte vara av en lägre nivå än kursen med den högsta nivån inom samma ämne i det utländska gymnasiebetyget.

Hur många kurspoäng krävs för att nå ett visst betygsvärde?

Betygsvärdet efter kompletteringar beräknas enligt en ekvation. Hur många kurspoäng som man måste läsa in med högsta betyg (A eller 20,00) för att gå från ett preliminärt betygsvärde till ett annat, önskat betygsvärde kan då beräknas enligt nedan:

kurspoäng_A = (öb - pb) * 2500 / (24 - öb)
öb = önskat betygsvärde
pb = preliminärt betygsvärde

I det interaktiva diagrammet nedanför kan du avläsa sambandet mellan antalet lästa kurspoäng med högsta betyg (20) och resulterande betygsvärde vid kompletteringar utifrån olika preliminära betygsvärden. Glöm inte att addera meritpoängskompensationen efter avläsningen!

Högskoleprovet som skiljekriterium

När flera ansökande har samma ansökningspoäng används normalt lottning för att avgöra i vilken turordning de blir antagna.

För att minska inslaget av slump i betygskvoterna kan dock lärosätena välja att först rangordna dem inbördes utifrån deras poäng från högskoleprovet (hp), med innebörden att de som har högre hp-poäng blir antagna före dem som har lägre hp-poäng. Om flera ansökande har samma ansökningspoäng och samma hp-poäng blir det dock slumpen som avgör vem av dem som blir antagen först.

Samtliga lärosäten tillämpar antagning med hp-urskiljning för samtliga antagningsplatser i samtliga betygskvoter, inklusive BF, med undantag för Göteborgs Universitet där bara hälften av platserna per kvot omfattas av hp-urskiljningen.

Betygskvoterna berörs främst av hp-urskiljningen vid ansökningspoäng som är vanliga att ansökande har; poängskikt där det bara finns en ansökande påverkas inte alls medan hp-urskiljningen kan spela en mycket avgörande roll vid poängskikt där det finns många ansökande.

Betygskvoter som kännetecknas av att det finns många ansökande med maximal ansökningspoäng berörs särskilt mycket av hp-urskiljningen. BF-kvoten är det främsta exemplet på en sådan kvot, eftersom det finns många ansökande med 4,0 som folkhögskoleomdöme men bara ett fåtal BF-platser att konkurrera om. BII-kvoten (och den gamla BG-kvoten) har historiskt också kännetecknats av detta men i takt med att antalet ansökande med 22,50 sjunker utvecklas BII-kvoten mot att fungera mer som i föregående styckes beskrivning.

I betygskvoternas antagningstabeller anges "0,00" när den sist antagne i ett urvalsstegs hp-urskiljning inte har någon hp-poäng.

Ansökande och antagna

Betygskvoternas platser fördelas mellan dem i en flerstegsprocess, baserat på deras proportionella antal behöriga ansökande.

1. Betygsplatserna fördelas mellan kvoterna för gymnasiebetyg (BI, BII) respektive folkhögskoleomdömen (BF).
2. Gymnasiebetygens platser fördelas mellan kvoterna för kompletterade (BII) respektive icke kompletterade (BI) gymnasiebetyg.
3. En tredjedel av BII-kvotens platser flyttas över till de icke kompletterade gymnasiebetygen.

I de interaktiva diagrammen nedanför kan du avläsa utvecklingen av antalet behöriga ansökningar inför urval 1, antalet antagna i urval 1 samt antalet antagna i urval 2.

Ansökande och antagna via BI

Ansökande och antagna via BII

Antagningspoäng

• Så läser du antagningstabellerna
• Antagningstabeller för BI
• Antagningstabeller för BII

Så läser du antagningstabellerna

För att se statistiken från äldre antagningstillfällen behöver du bara bläddra till höger i tabellerna.

"varav andel antagna"

Detta avser andelen antagna bland dem som hade den lägsta poäng som krävdes för antagning. Personer som i urval 1 eller urval 2 ströks från listan över ansökande, till exempel på grund av att de antogs till ett högre rangordnat alternativ, har inte räknats med.

"varav andel antagna eller erbjudna"

Detta motsvarar "varav andel antagna", plus alla som erbjöds reservintag - oavsett om de tackade ja eller nej till platsen.

"totalt reservnummer från urval 1"

Detta anger den sist reservintagnes reservnummer vid urval 1. Det skiljer sig från summan av de föregående reservnumrena i den utsträckning som reserver, med bättre placering än den sist antagne, tackade nej till sina platser inför urval 2.

Färgkoder i tabellerna

mer information visas om du pekar på rutan
information saknas
ingen antogs / möjligheten användes inte
kvoten fanns inte / möjligheten fanns inte

Antagningstabeller för BI

Antagningstabeller för BII